Den där ja..
Tjenna !
Det här inlägget dedikerar jag till Sanna Hellgren (men alla ni andra också för gudsskull), min tjockiskamrat(vi som åt mycket) i mitt förra fotbollslag IF Hagapojkarna, som nu på senare tid har fått ändra namn till IF Haga (det fanns ju faktiskt även flicklag i föreningen, och då passar det sig ju verkligen inte att heta IF HagaPOJKARNA, icke sa nicke). Hon är nu i USA, LA närmare bestämt och jobbar som Au-pair och ville veta lite vad som hänt i mitt liv det senaste, och vem vill inte veta det? så here it goes.
Under vårterminen på mitt sista år på Sandagymnasiet så fick jag ett erbjudande från Frederikshavn Bulldogs att komma och spela med dom. Jag tyckte det lät intressant och åkte ner för att provträna. Det kändes bra, alla i laget verkade jättetrevliga, det kändes riktigt bra i klubben. Men sen är det ju inte bara innebandyn som ska fungera, utan jag måste även ha någonstans att bo och få någon inkomst. Första tanken var att jag skulle arbeta på ett danskt företag som sålde gräsklippare, jag skulle här ha haft kontakt med svenska kunder och prata svenska på jobbet, men det funkade inte, för då var jag tvungen att flytta ner redan i april, och jag hade ju skolan kvar. Så de fixade istället arbete på en restaurang. Var även där och pratade med chefen innan, och var jättetrevlig och det kändes bra. Boendet hjälpte de till så att jag fick bo på ett ungdoms sportinternat, en etta på 19 km2, egen toa/dusch och liten kokvrå. Allt såg väldigt bra ut och jag bestämde mig för att flytta från mitt älskade Jönköping och klubben i mitt hjärta, JIK.
Nu har jag bott här nere i 3 veckor och det känns fortfarande bra. Försäsongen med laget har börjat, och även om jag inte förstår allting, springer fel, snubblar/ramlar/halkar så känns det bra och lovande. Jag trivs väldigt bra. Arbetet går också bra, det är fortfarande lite problem med språket, men det går bättre och bättre, det är stor skillnad från nu och när jag kom. Och det jag ser fram emot mest är när laget i augusti åker till Leipzig, Tyskland för att spela Europacup-kvalet.
Ja, nu har du nog det mesta Sanna ;). Jag hoppas att du har det kanon over there och att du överlever "farfars" superrides genom city med bilen. :) Och jag har skrivit tillräckligt seriöst på bloggen för flera år framöver.
"Life goes on"
Caroline Hansen
Det här inlägget dedikerar jag till Sanna Hellgren (men alla ni andra också för gudsskull), min tjockiskamrat(vi som åt mycket) i mitt förra fotbollslag IF Hagapojkarna, som nu på senare tid har fått ändra namn till IF Haga (det fanns ju faktiskt även flicklag i föreningen, och då passar det sig ju verkligen inte att heta IF HagaPOJKARNA, icke sa nicke). Hon är nu i USA, LA närmare bestämt och jobbar som Au-pair och ville veta lite vad som hänt i mitt liv det senaste, och vem vill inte veta det? så here it goes.
Under vårterminen på mitt sista år på Sandagymnasiet så fick jag ett erbjudande från Frederikshavn Bulldogs att komma och spela med dom. Jag tyckte det lät intressant och åkte ner för att provträna. Det kändes bra, alla i laget verkade jättetrevliga, det kändes riktigt bra i klubben. Men sen är det ju inte bara innebandyn som ska fungera, utan jag måste även ha någonstans att bo och få någon inkomst. Första tanken var att jag skulle arbeta på ett danskt företag som sålde gräsklippare, jag skulle här ha haft kontakt med svenska kunder och prata svenska på jobbet, men det funkade inte, för då var jag tvungen att flytta ner redan i april, och jag hade ju skolan kvar. Så de fixade istället arbete på en restaurang. Var även där och pratade med chefen innan, och var jättetrevlig och det kändes bra. Boendet hjälpte de till så att jag fick bo på ett ungdoms sportinternat, en etta på 19 km2, egen toa/dusch och liten kokvrå. Allt såg väldigt bra ut och jag bestämde mig för att flytta från mitt älskade Jönköping och klubben i mitt hjärta, JIK.
Nu har jag bott här nere i 3 veckor och det känns fortfarande bra. Försäsongen med laget har börjat, och även om jag inte förstår allting, springer fel, snubblar/ramlar/halkar så känns det bra och lovande. Jag trivs väldigt bra. Arbetet går också bra, det är fortfarande lite problem med språket, men det går bättre och bättre, det är stor skillnad från nu och när jag kom. Och det jag ser fram emot mest är när laget i augusti åker till Leipzig, Tyskland för att spela Europacup-kvalet.
Ja, nu har du nog det mesta Sanna ;). Jag hoppas att du har det kanon over there och att du överlever "farfars" superrides genom city med bilen. :) Och jag har skrivit tillräckligt seriöst på bloggen för flera år framöver.
"Life goes on"
Caroline Hansen
Kommentarer
Trackback
